En korsning över Grönland med skidor och pulka delas in i olika etapper. I detta inlägget kommer jag berätta om etapp sex som är utförsbacken i glaciärfallet mot Isertoq och havet.

Etapp 6 – till havet och hämtningsstället för helikoptertransport

Dag 25 kl. 15 hade vi en godkänd korsning av Grönland. Innan jag åkte iväg tänkte jag att detta skulle bli väldigt emotionellt. Men i den rådande situation med en av deltagarna som snabbt måste till sjukhus pga. kraftig infektion i tummen hann vi knappt fira att vi var över. Nu var allt fokus riktat mot att ta sig till den avtalade punkten för pick-up av helikoptern. Det blev en väldigt jobbig kväll. Först nerför de ”värsta” utförsbackarna där vi inte såg någonting. Vi hade på oss klätterselen under hela nerfarten. Därefter över glaciärfallet med sina stora sprickor. Det var spännande. Och slutligen sista sträckan in mot fjorden vid Isertoq och ”stugan” som var vår pick-up point för helikoptern.

Som planerat var vi framme vid stugan kl. 23 och alla var slitna men lyckliga över att vara klara med allt pulkadragande och skidåkning. Nu var vi på noll höjdmeter vid havet och hade avverkat hela 5,3 mil under dagen.

Innan vi satte upp lägret hittade vi färska isbjörnsspår. Vi kom fram till att de var max. fyra timmar gamla. Vi fick därför sätta upp en vaktlista för isbjörnsvakt. Min första vakt var kl. 05 till kl. 06 och jag hann därför få några timmar efterlängtad sömn.

Jag vaknade på morgonen kl. 04.50 dag 26 för att göra mig klar till min isbjörnsvakt. Ute ur tältet ser jag att det är en riktigt fin morgon. Tyvärr ingen isbjörn att se på mitt skift men väldigt fin natur när solen stiger fram bakom fjällen. Efteråt gick jag och lade mig igen. Kl. 09.30 var jag utvilad och klar och stod upp igen. Vi hade nu fått en hämtningstid som var satt till kl. 16.20 samma dag och nu var det bråttom med att packa innan hämtningen. Tält och all utrustning skulle torkas och packas. Vi hann även med en liten runda i närområdet för att fotografera glaciären och den härliga fjorden vid Isertoq. Sedan visade det sig att helikoptern kom ca 45 minuter tidigare än beräknat. Ingen var förberedda på det så när helikoptern landade flög allt iväg. Jag hade hängt upp en stor del av utrustningen till tork och nu var den utspridd i hela området. Som tur var hittade någon mitt pass. Efter en snabb runda i området fick vi nog hämtat upp det mesta och packat allt i pulkorna så att helikoptern inte behövde vänta för länge (se bilden).

Under dagen hade jag känt på en begynnande snöblindhet men väl inne i helikoptern blev den riktig jobbig. Jag trodde faktisk att jag skulle svimma av inne i helikoptern. När vi efter ca 20 minuter landade i Tassilaq fick jag kloramfenikol och smärtstillande. Dessutom tejpade vi solglasögonen för reducerat ljusinsläpp. Men det var riktigt illa ändå. Efter incheckning i lägenhetshotellet tillhörande Lars Anker där jag fick ett eget rum, tog jag en dusch och förberedde mig för middag kl. 19. Maten var fantastisk men jag blev snabbt tvungen att lämna pga. smärtorna i ögonen. Jag gick istället hem och lade mig under täcket för att skona ögonen. Det var priset jag fick betala för att jag gick utan solglasögon dagen innan. Jag tog det lugnt på mitt rum ända till nästa eftermiddag, då började äntligen ögonen bli bättre. Kloramfenikol och mörker är den optimala lösningen för att snabbt kureras från snöblindhet. Det var ju tur eftersom det var 17:e maj, Norges nationaldag. Under middagen firade vi lite med nationalsång och snaps. Nu började jag äntligen känna en enorm glädje över att ha lyckats med min stora dröm att korsa Grönland.